Kamrater
I snart 50 år har vi arrangerat Röd Front i Lysekil.
Varje år sedan dess har vi genomfört demonstrationer på Första Maj.
För oss är det en självklarhet att hålla fast vid arbetarrörelsens stolta tradition.
För oss är det självklart att demonstrera för rättvisa, solidaritet och jämlikhet.
Många vill göra gällande att Första Maj har spelat ut sin roll men jag vill nog påstå att det aldrig har funnits så många skäl att demonstrera sitt missnöje och lyfta frågan om inte världen kan organiseras bättre än den gör idag.
Detta gäller i världspolitiken.
Det gäller i Sverige och det gäller här i Lysekil.
Skulle det inte finnas anledning att demonstrera mot krig och utsugning, miljöförstörelse och rovdrift. Skulle det inte finnas skäl att demonstrera mot nedskärningar i äldrevården i Lysekil.
Jo visst finns det mycket att demonstrera mot.
Men vi är ju inte i första hand MOT saker utan väldigt mycket FÖR.
Vi är för mer solidaritet och vi är väldigt mycket för ett mer jämlikt samhälle.
Men för att komma dit så måste vi först på alla sätt motarbeta och avslöja de destruktiva krafter som idag tillåts sätta dagordningen.
Därför är vi väldigt mycket emot NATO och den militära upprustning som sker just nu.
Så mycket lidande som NATO och främst USA har spridit i världen.
I land efter land har de bombat och saboterat.
Man har fullständigt slagit sönder länder som Irak och Libyen med massflykt som resultat. Man saboterar freden och återuppbyggnad av Syrien genom stöd till terrorgrupper och sanktioner.
I Venezuela utsätts landet för sabotage och sanktioner och igår manade låtsaspresidenten Guido till militärkupp mot den i demokratiska val utsedde Maduro. En kupp som naturligtvis är regisserad av USA
Och inte ett ord av fördömande från vår Utrikesminister.
I Palestina mördas Palestinska barn och Palestinska hem bombas sönder av Israelisk millitär. Här vill jag uppmana alla att solidarisera sig med det Palestinska folket och Bojkotta Israel.
Ja det finns mycket som händer i världen som behöver fördömas.
Men överallt där förtrycket råder finns också ett motstånd värt att stödja.
Det saknas som sagt inte anledningar att demonstrera.
Men vad skall sossarna demonstrera för.
Samtidigt som vi står här så talar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i Uddevalla.
Man undrar ju vad hon skall prata om när hon redan i morgon den andre maj skall skriva på försämringar i strejkrätten.
Vad är det för arbetarparti som ger efter för Svensk näringslivs lobbyverksamhet och hot.
Vad är det för arbetarparti som ger sig på den fackliga rätten att vidta stridsåtgärder för sina krav. Man ger sig på själva grundbulten i den fackliga kampen utan att LO-topparna ens höjer rösten.
Det verkar inte vara mycket att hoppas på från det hållet. Det skulle väl vara hoppborgen som sossarna satt upp nere i parken där kanske det finns lite hopp idag. Men från LO-borgen ser det helt hopplöst ut.
Så vi får sätta vårt hopp till att arbetare runt i landet ger svar på tal mot dessa angrepp på strejkrätten.
Det är ett dystert läge när vi har en regering som styr med Moderaternas Kristdemokraterna och Sverigedemokraternas budget och med Centerns och Liberalernas tvångströja.
Som om inte detta är nog så beslutades i dagarna att regeringen går ut med ett direktiv om att ytterligare försämra arbetsrätten och göra det ännu lättare och billigare att sparka arbetare.
När vi skulle behöva en politik som utmanar kapitalet och tar krafttag mot försämringar för arbetare och mot ökade klassklyftor.
Så gör Sossarna precis tvärtom.
Häromdagen blev det klart att man lägger ytterligare miljarder på att upprusta krigsmakten.
När det brinner i Sverige lägger man pengar på Jasplan istället för på utrustning för vattenbombning.
När vården och skolan går på knäna så investerar man i Missiler.
Det är skamligt med dessa krigshetsare och NATO-kramare som lägger miljarder på att upprusta istället för att värna välfärden.
Det är vansinne när militären rustas upp och vården rustas ned när det borde vara tvärtom.
Det har gått så långt att Sossarna inte ens vågar säga nej till Kärnvapen på svensk mark.
När man vägrar att skriva på FN-konventionen om ett kärnvapenförbud för att USA varnat Sverige för att de kan dra sig ur militära samarbeten om riksdagen ratificerar konventionen. Vart är vi på väg?
Det finns mycket att uppröras över när man vet att miljonärer, skattefifflare, bankdirektörer och andra parasiter skor sig på andras bekostnad samtidigt som vi ständigt får höra argumentet att ”det inte finns pengar”.
Hur många undersköterskor skulle inte kunna anställas bara för den summan som Swedbanks-chefen fick i avgångsvederlag efter att tvingats bort efter brottslig verksamhet.
Hur många vårdplatser skulle vi inte kunna öppna för de miljarder som skattefifflas varje år.
Det är dags att sluta dalta med överklassen!
Vi behöver dessa pengar till viktigare verksamhet som kommer hela folket till del.
Överallt i landet kommer larmrapporter att det är kris i vården.
Både i landsting och i kommuner.
Eftersom det bevisligen inte saknas pengar så är det ju en politisk prioritering hur de fördelas.
I Lysekil har socialnämnden fått anmärkning från revisionen för att inte hålla budget.
Men på våra äldreboenden finns inte tillräckligt med personal för att hinna med det som måste göras.
Personalen på Lysekilshemmet slog i ett brev till fullmäktige larm om detta.
Jag skall citera några rader från deras brev:
Vi har några frågor till er politiker som vi vill att ni skall fundera på.
Tycker ni att man skall få komma ut någon gång och känna sol och vind mot sitt ansikte?
Tycker ni att det är värdigt att behöva göra sina behov i blöjan för att det inte finns personal som kan komma och hjälpa dig tillräckligt snabbt?
Vem tror ni vill arbeta delade turer varannan helg, året runt?
Vi har redan nu svårt att rekrytera vikarier, och vem skall orka arbeta vidare inom vården till man är 65 år?
Vi anser inte att detta sparbeting kan genomföras. Det slår för hårt mot personal och boende.
Vi måste väl ha vårdomsorg inte bara förvaring.
Klara besked vad nedskärningarna leder till från personalen.
Men ansvariga politiker blundar och svarar med den oförskämda frasen.
”Vi måste hålla budget”.
Det är samma politiker som år efter år underfinansierar och pressar på för nedskärningar i den livsviktiga verksamhet som utförs för de mest utsatta i vårt samhälle.
Vårt svar till personalen var att vi ger allt vårt stöd i era protester och lovar att vi i (K) även i framtiden kommer att kräva att nedskärningsbesluten rivs upp och det blir ett stopp på att försämra vården i Lysekil.
På möte efter möte har vi kommunister konsekvent gått emot nedskärningarna i äldrevården både i Kommunfullmäktige och i Socialnämnden.
Vi anser att man måste förstärka socialnämndens budget med ytterligare 9 mkr för att ge personalen arbetsro.
Att folk som arbetar i vården inte orkar med är inte konstigt när man hela tiden utsätts för besparingar och ökad press.
Det måste till krafttag för att göra en omfördelningspolitik som satsar på de som arbetar i vården, i skolorna och annan samhällsnyttig verksamhet.
Eftersom jag själv har arbetat i hemtjänsten vet jag vad våra insatser betyder och vilket ansvar det är att hjälpa de mest utsatta.
Att gå hem till ensamma och sjuka människor i deras hem och ge dem den omvårdnad de behöver kräver engagemang och tid. Tid som inte finns.
Att trösta den nyblivna änkan eller att motivera en utsliten arbetare när inte benen bär eller när minnet sviker kräver också empati och delaktighet.
Därför borde vårdyrkena vara högstatusjobb med bra lön och bra arbetsvillkor. Kommuner och landsting borde slåss om duktiga undersköterskor och se till att ge vidareutbildning i yrket med samma självklarhet som högavlönade får i sina yrken.
Vi måste ge de vårdbehövande den trygghet de behöver.
Men då måste vi också satsa på personalen och inte göra oss av med tjänster som den politiska majoriteten gör i Lysekil och på många andra orter.
Det är en skamlig politik som bedrivs när man sparar in på gamla och sjuka!
Skall vi ha ett humant samhälle måste vi faktiskt satsa på både trygga boenden och på hemtjänst och då måste vi utgå från behoven inte från en trång budgetram.
Det borde vara självklart i ett samhälle som vill kalla sig välfärdssamhälle och där miljardärernas antal blir fler för varje år.
Men eftersom det är regeringen som har den avgörande beskattningsrätten och kommunalskatten är en av de mest orättvisa skatterna så har vi motionerat i fullmäktige för ett upprop för en rättvis finansiering av den offentliga sektorn.
Staten vältrar idag över allt mer ofinansierade verksamhet på kommunerna. Rätten till omsorg och värdiga levnadsvillkor måste självklart vara ett nationellt ansvar. Det skall inte vara beroende av vilken kommun du bor i.
Därför vill vi att Lysekils kommunfullmäktige, kräver ett stopp på övervältring av ofinansierad verksamhet från stat till kommun.
Kommunerna måste helt enkelt få större del av landets gemensamma resurser.
Men även inom nuvarande orättvisa fördelning kan vi se hur man ser olika på vilka utgifter som är nödvändiga. När det gäller pengar till den utsatta gruppen med funktionshinder som lever på låg sjukpension.
Så ger 94 % av Sveriges kommuner dessa en Habiliteringsersättningen.
En så kallad ”flitpeng när de går på daglig verksamhet.
Men majoriteten av Lysekils fullmäktige röstade emot detta på senaste fullmäktigemötet.
Jag tycker att det är anmärkningsvärt att det finns politiker som inte vill prioritera denna utsatta grupp.
När en annan grupp skulle prioriteras av Kommunfullmäktige var det inte prat om att man inte hade råd.
När arvode för Kommunalråden och andra politiker var uppe var det väldigt viktigt att följa jämförbara kommuner.
Varför inte denna gång kan man fråga sig?
Men det är ju skillnad på folk och folk.
En av de mest debatterade frågorna idag är väl klimathotet och miljöfrågorna.
Det är viktiga frågor.
Men jag tycker att man kan se en snedvridning i debatten. Media fokuserar på vad vi individuellt skall göra för val vilket naturligtvis också är viktigt.
Men om man inte tar tag i de stora strukturella problemen blir det ju bara en droppe i Gullmarn.
Tänk om man vågat ge sig på den vidriga miljöboven krigsmakten och krigsindustrin. Bombplan som förgiftar och förgör vår planet. Men istället för att nedrusta läggs ytterligare miljarder på denna destruktiva verksamhet.
Det är också ett hyckleri när man lägger ner järnvägar runt i landet istället för att satsa på detta miljövänliga transportsätt.
I Lysekil finns det politiska krafter som istället för en levande hamn med järnväg vill omvandla södra hamnen till ett överklassreservat.
Detta kommer vi aldrig att acceptera.
Därför säger vi istället bygg ut järnvägen så vi slipper stinkande lastbilar på våra vägar. Det går hundratusentals onödiga lastbilstransporter med containrar på överbelamrade vägar. Körda av chaufförer med löne- och arbetsvillkor som inte är värdigt ett civiliserat samhälle, Så det är både en miljösatsning och en arbetsmiljösatsning värd att kämpa för.
När vi ändå är inne på de lokala miljöproblemen som drabbar globalt. Så tycker jag att det är trångsynt att säja nej till PREEM:s utbyggnad. Så länge vi är i behov av bensin är det ju bättre att den görs i en ny modern anläggning med hårda miljökrav. Att koldioxiden ökar just här är ju inte det stora problemet. Det är ju ett globalt problem.
Alternativet till renare produkter är ju att båtar fortsätter med högsvavlig olja som skitnar ner haven eller att den eldas upp någon annanstans.
Samtidigt som överkonsumtionen får fortsätta eftersom kapitalisterna kräver ständig tillväxt. Där har vi det stora problemet. Kapitalets krav på ständig tillväxt.
För detta är ju en del av den fria marknaden så att tro att EU kommer att göra avgörande insatser för miljön när man flyttar möten mellan Bryssel och Strasbourg är inte särskilt troligt.
EU är och förblir ett överklassprojekt så nu när det snart är dags för val till EU-parlamentet. Så säger jag som Pia Sundhage säger i senaste Proletären.
– En av anledningarna till att jag inte röstar i EU-valet är att jag anser att Sverige inte ska vara med i EU. Ja, vi bör helt enkelt lämna EU.
Och jag håller med Pia.
Ju färre som röstar på detta låtsasparlament desto bättre är det för demokratin.
Därför uppmanar jag framförallt alla EU-motståndare att se till att valdeltagandet blir riktigt.
Dom enda som tjänar på EU-valet är partierna och parlamentarikerna själva. Eller vad säjs om över hundra tusen i månaden i lön och ersättningar. Gratis boende och gratis mat.
Detta spektakel liknar mer det gamla TV-programmet ”Vem vill bli miljonär” men utan att kandidaterna behöva svara rätt på en enda fråga.
Bara det skulle vara skäl att vända EU-valet ryggen idag när svångremmarna dras åt överallt för oss vanliga medborgare.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet menar att högern håller på att ta över Europa.
Men då är man väl sent ute om man med Europa menar högerprojektet EU.
Det är nämligen inte sant att det är ett val mellan höger och vänster.
Den nyliberala högerpolitiken är grundlagfäst i EU.
Den politiska sammansättningen i EU-parlamentet spelar därför ingen större roll. Det är nyliberal högerpolitik som gäller i alla fall.
Sveriges inflytande i EU-parlamentet är 20 platser av 751 vilket gör 2,66 procent en siffra man inte ens kommer in i Riksdagen på.
Men om Sveriges inflytande på EU är försvinnande små så är EU:s inflytande i Sverige desto större.
Mer än 80 procent av alla nationella lagar stiftas nu i Bryssel.
Beslut vars innehåll är starkt reglerade av EU:s fördrag.
Det är faktiskt som att skriva in Moderaternas partiprogram i den svenska grundlagen.
Så för oss som inte vill ha denna högerpolitik, för oss som är trötta på EU-eländet och vill ut ur skiten för oss är en bojkott enda vägen.
Därför uppmanar jag alla att Bojkotta bluffvalet till EU-parlamentet.
Jag har nu pratat länge, men allt kan i stort sett sammanfattas i att vi måste fortsätta att kämpa för en rättvis värld tillsammans.
För utan kamp kommer högern att flytta fram sina positioner ännu mer.
Men vi måste också väcka tanken på att det finns ett annat sätt att organisera samhället än på det kapitalistiska viset.
För oavsett om man ser på den orättvisa världsordningen med krig, svält och ockupationer.
Eller om man ser på nedskärningar i vården eller på inskränkningar i strejkrätten.
Eller på de ökande klassklyftorna så är det samma politik som ligger bakom.
Det finns bakomliggande krafter som driver politiken åt höger och som gör allt för att befästa sin makt.
Men det finns också gemensamma intressen bland oss som kämpar emot.
Vi som gör motstånd mot den destruktiva politik som ödelägger välfärden.
Vi måste också solidarisera oss med de som kämpar på andra orter och i andra länder.
Tillsammans kan vi bli den kraft som gör en positiv förändring möjlig.
Så kom med i kampen du också.
 |
